Jag sjungit, men sjong val aldrig for dem
Som leva med gladje till doden
Jag sjunger som den, vilken ej har ett hem
Pa jorden, en sovlats I noden
Jag kan icke vara hos mo eller van
Dem jag alskar, jag rades for alla
Och ofta nr ja vandrar bland stjarnlysta tran
De lange kvavda tunga tarar falla
Mitt hjarta det vill brista, ty det far ingen ro
Det vill vandra dar inger kanner vagen
Mellan jorden och himlen det stads vill bygga bro
Likt en timmerman sa angestfull men tragen
Och snart skall jag sta vid en halvoppna port
Och inga I det namnlosas lander
O, herre, forlat mig den synd som jag gjort
Med min tunga och de skalvande hander